På en ensam planet utspelas ett osannolikt krig mellan ljus och mörker. In i detta dras tre barn: Tomcat, Bug och Rain. Alla är de känsliga för Kraften, men har helt olika attityd till livet.

Genom serien får man följa barnen och deras öden i en krigsdrabbad värld. Bortser man från att manuset är mer eller mindre värdelöst (eller en upprepning av tidigare historier, välj vilket som) är inte heller teckningarna något att hänga i granen. Allt är noga sköljt i en hemsk blandning av massproduktion och ointresse.




Monstertomtens betyg:

Tales of the Jedi: Redemption utspelar sig tio år efter Sithkriget. Fred har åter lagt sig över galaxen och Vima Sunrider, Noomi Sunriders unga dotter, växer upp i en värld av diplomati och långa tal. Snart tröttnar hon och ger sig ut på jakt efter en jedi mästare att lära henne kraftens hemligheter. Snart ger hon sig ut på en hisnande resa för att finna ingen mindre än Ulic Kel-Droma, galaxens mest eftersökta brottsling.



Äntligen kommer en riktigt välskriven historia. Dessutom älskar jag verkligen Chris Gossets teckningar, vilka håller världsklass. Det är en enkel men meddragande historia som alla serieälskare kan njuta av. Tyvärr sknar den istället den storslagenhet som gör Star Wars minnesvärt. Således lägger serien sig på ett lägre betyg än vad den egentligen förtjänar.

Monstertomtens betyg:

Stora delar av Star Wars-litteraturen som utspelar sig under New Republic-eran och senare refererar till det legendariska Sithkriget. Det är just detta galaxomvälvande skeende som Tales of the Jedi: The Sith War handlar om.

Nu har Exar Kun och Ulic Kel-Droma helt gått över till den mörka sidan och medan mästaren Kun tränar en chockstyrka med Dark Jedis tar Kel-Droma kontroll över Kraths styrkor. Men den mörka sidan har fiender i sina egna led då såväl drottning Aleema som Mandalore själv har egna planer för galaxens framtid.

De godas förkämpar blir färre och färre men i spetsen för dem går Cal Kel-Droma och Noomi Sunrider, båda med nära relationer till Ulic. Det hela får ett kataklysmiskt slut som kullkastar de stora jedimästarnas makt och sätter spår i galaxen för all framtid.

Trots det makalösa upplägetg brister denna Dark Horse serie i ett avseende: Det blir aldrig så häftigt som man väntat sig. Dessutom är vissa av intrigerna lite väl löjliga med lättlurade jedimästare och korkade skurkar. Inte heller teckningarna är av någon högre klass. Det hela ger en besviken eftersmak. Men man får i alla fall ta del av det berömda Sithkriget, vilket ju inte är fy skam.


Monstertomtens betyg:

Jag fortsätter min Star Wars-resa med Tales of the Jedi: Dark Lords of the Sith där den mörka sidan sakta men säkert börjar återvända till galaxen långt, långt borta, efter många hundra års slummer. På vars ett håll börjar två kraftfulla jedi sin bana mot den onda sidan av kraften. Trots att båda gör det i de godas tecken korrumperas de sakta men säkert i denna Dark Horse skapelse som nådde de amerikanska tidningsstånden 1994.

Denna berättelse i sex delar föranleddes av Tales of the Jedi: The Freedon Nadd Uprising, som var en tafflig parentes i Star Wars-seriens kronologi. Med Dark Lords of the Sith tar man upp ett av favorit temana i Star Wars, nämligen att den mörka sidan korrumperar.

Mest intressant är hur vi får följa den legendariska Exar Kun under hans första år som Sith Lord. Mycket spännande och ganska välskrivet. Till och med teckningarna håller måttet.

Monstertomtens betyg:

Dark Horse berättar i en kort episod på två avsnitt om hur den onda anden av Sith-mästaren Freedon Nadd sätter en galaxomspännande komplitt i rörelse på planeten Onderon. Teckningarna är med nöd och näppe godkända och storyn är något av ett mellanspel. De två seriealbumen håller måttet, men inte mycket mer.

Ett stort plus ges till designen av Onderons ondskefulla konung, som gör sig riktigt bra som Sith-mästare och storskurk. Dessutom dör han på ett ganska gruvligt sätt i seriens slutfas.


Monstertomtens betyg:

I denna serie om fem delar får läsaren dels möta de två jedi-lärlingarna Ulic och Cal Qel-Droma när de skickas iväg på sitt första riktiga uppdrag, att medla fred på en planet där strider mellan en jättestad och denna stads utstötta pågått under hundratals år. De finner snart att den mörka sidan av kraften har ett finger med i spelet.

Dessutom stiftar man bekantskap med Nomi Sunrider, en kvinna som inte vill något annat än att hon och hennes familj får leva i fred, men genom ett ödets nyck, eller kraften, tvingas bli en jedi.

Båda historierna är gediget berättade. De är korta men intensiva, fyllda med intressanta karaktäre och biepisoder. De är inte överväldigande vältecknade men kvaliteten är bra nog för att inte störa och några gånger är bilderna till och med riktigt imponerande.



Monstertomtens betyg:

I Star Wars - Tales of the Jedi Knights - Fall of the Sith Empire av Dark HorseComics fortsätter historien som påbörjades i Golden age of the Sith. Joro Daragon har flytt Sith-imperiet och är påväg tillbaka till republiken. Det hon inte vet är att en hel armada av ondskefulla skepp följer henne, ledda av ingen mindre än hennes bror Gav och Lord Naga Sadow. Resultatet blir det värsta krig galaxen någonsin upplevt.

Fall of the Sith Empire faller både vad det gäller manus och bild. Historien, som har en enorm potential, förefaller ganska tunn och tråkig. Intrigerna är ologiska och slutstriden ganska töntig. Dessutom lyckas hjältarna lura ärkeskurken Sadow på ett så pass löjeväckande sätt att man verkligen undrar hur han trots sin uppenbara naivitet och låga intelligens kunnat bli Dark Lord.

Inte heller teckningarna är glädjande. De är enkelt ritade, utan vare sig detaljrikedom eller känsla. Tomma bakgrunder och slarvigt ritade gadgets gör att Star Wars-universat känn väldigt genomskinligt. Med andra ord är det här inte en serie att rekomendera för andra än inbitna Star Wars-fans.

Monstertomtens betyg:

Egentligen har miniserien det lagom långa namnet Star Wars - Tales of the Jedi - Golden Age of the Sith. Serien handlar om de två ratade jedisarna Gav och Joro Daragon som 5000 år före den första Star Wars filmen gör ett slumpmässigt hopp i hyperrymden och hamnar hos den ökända sith-civilisationen. Sith var en gång jedis som föll till den mörka sidan och flydde, bara för att helt glömmas av omvärlden.

Gav och Joris besök sätter igång en maktkamp i stiths imperium och viljan att erövra resten av galaxen tänds. Naga Sadow, en ondskelfull Sith Lord, intrigerar med hjälp av de två nykomlingarna för att sätta sina maktfullkomliga planer i verket.

Serien kom ut 1996 och är en del i Dark Horse Comics enorma arsenal av Star Wars serier, vars stora syfte troligen är att mjölka varumärket på så mycket pengar som möjligt. Golden Age of the Sith håller okej kvalitet. Manuset är lagom spännande och teckningarna är tillräckligt bra för att man inte ska irritera sig på dem, men använder absolut inte ens en bråkdel av potentialen i Star Wars universat.

Lite roligt är att #1 innehåller en begravning på Korriban. Både gravplatsen och de närvarande figurerar i datorspelet Knights of the Old Republic II. Själv har jag ett ambivalent förhållande till Star Wars. Grundidén är underbar och majoriteten av designen fantastisk. Problemet ligger i att sedan trademarket släpptes fritt har en uppsjö av urusla produkter släppts, vilket urvattnat varumärket.


Monstertomtens betyg: