I Bamsebiblioteket Volym 6 är andra halvan av 1975 års Bamseutgåva samlad. Det är sex tidningar fyllda med Bamse, Pellefant och en hel del andra sidoserier. Bortsett från 12:an har serierna varit okända för mig och således rolig läsning. Men roligast var ändå sista nummret och den nostalgi jag kände efter att ha insett att jag redan läst just de här sidorna i original.

Två och en halv kramgoa tomtar.

Bamse är en av de serier jag vuxit upp med och som således påverkat mig mest och Rune Andreason något av en barndomsidol. Eftersom jag är för ung kom jag aldrig i kontakt med veckoserierna som publicerades i Allers mellan åren 1966 och 1970, det vill säga de allra första Bamse-serierna som gjordes. Trots detta, eller kanske på grund av detta, är det intressant att se hur de första berättelserna är upplaggda, hur tecknarstilen förändras och självklart det viktigaste: hur allting startade.

Okej, jag ska vara ärlig. Det är inte bra! Berättelserna är banala (läs: till små barn) och ofta i avsaknad av den mystik och säkerhet som skulle komma med senare år. Men ändock är det roligt för en Bamseälskare som mig själv. Det är ju ändå historia om inte till och med kult. Två jättestarka och jättesnälla monstertomtar får Bame: Den kompletta veckoserien 1966-1970 får dessutom ett plus i kanten för allt extramaterial. Hade det varit något mer välproducerat vore betyget åtsilligt mycket högre.