Frank Herberts Dune är en av sci-fi historiens största klassiker. Det här är nog femte eller sjätte gången jag läser den, för att inte tala om hur många gånger jag sett filmatiseringarna. Men varje gång jag läser denna fantastiska berättelse fångas jag av intrigerna. "A feint within a feint within a feint." Det är helt enkelt en berättelse som växer för varje gång jag tar del av den.


Monstertomtens betyg:

Sambon undrade vad jag skulle recensera. När jag förklarat att jag skulle skriva om Göran Perssons självbiografi Min väg, mina val sade hon bestört: "Men Gud vad tråkigt."

Ja, det är det... och var det. Trots en del intressanta anekdoter saknades den insyn i maktens korridorer som jag var ute efter. Det är långdragna beskrivningar av politiska kamper samtidigt som det personliga skriker med sin frånvaro. Ändå är jag ganska tillfreds med att ha läst om denne man som var en av moderna Sveriges viktigaste personligheter. Dessutom känner jag att jag funnit större sympati för den store potatisen Persson. Vilket han kanske behöver.

Monstertomtens betyg:

Tyvärr börjar Blame! kännas lite väl enformigt. Många av teckningarna är fortfarande häpnadsväckande vackra. Men samtidigt är en hel del av dem fortfarande så slarvigt gjorda att man inte kan se vad som egentligen händer. Dessutom utvecklas berättelsen för lite för att man ska orka bry sig.

I Volume 6 oh 7 tar sig Killy och Cibo från Toha Heavy Industries och möter slutligen två märkliga Safeguards som tycks vara på människornas sida. Resten är det sedvanliga pangandet på robotar och cyborger. Som sagt, enformigt.

... synd.


Monstertomtens betyg:

Monstertomtens betyg:

Den tredje säsongen av LOST är samtidigt den minst engegerande. Visst dras det runt med en och annan kärlekshistoria samtidigt som "the Others" får en tydligare profilering. Dock börjar serien tappa lite momentum på denna "världrens mest befolkade obebodda ö". Samtidigt måste det ju erkännas att säsongsfinalen bådar gott för säsong fyra.


Monstertomtens betyg:

Ja, vad säger man. Dumbledore mördas av Snape.


Monstertomtens betyg:

Det är många år sedan jag läste Strontium Dog för första gången i Sveriges bästa serietidning genom tiderna, Magnum. Strontium Dogs är framtidens muterade prisjägare, hatade av alla men ytterst nödvändiga. Johnny Alpha ser ganska normal ut bland sina mer eller mindre groteska kolleger, men hans ögon är klarvita och hans syn blickar genom allt. I Strontium Dog: Search/Destroy Agency Files 02 är flera hundra sidor av den gamla serien publicerad, med manuset skrivet till stor del av min favorit Alan Grant, mannen bakom The Invicibles. I övrigt är det ganska töntig och simpel sci-fi-action utan något som helst djup. Kul att bläddra igenom några minuter på dass, men ingenting av någon högre kvalitet.


Monstertomtens betyg:

Det känns lite som att Blame! går på tomgång. Killy och Cibo (eller Chibo eller Shibo, allt beror på vilket uselt humör översättaren är på) börjar utforska Thha Heavy Industries, en plats där Safeguards uppenbarligen inte kan ta sig. Där möter de både vänner och fiender, men tyvärr sker inget som är överdrivet spännande. Bäst är dock att Cibo börjar lära sig att mutera sin artificiella kropp, vilket gör att hon bland annat får enorma fjärilsvingar.


Monstertomtens betyg:

Monstertomtens betyg:

Coraline har nyligen blivit en framgångsrik stop-motionfilm. Men förlagan av Neil Gaiman är ändå bäst. Coraline är en lite flicka som flyttar till ett nytt hus. Problemet är att i huset finns även en dörr till en annan värld. I den andra världen bor en annan mamma och en annan pappa. Och de vill gärna lägga beslag på Coraline.


Monstertomtens betyg:

Monstertomtens betyg:

Killys färd genom den enorma tomma staden fortsätter. Samtidigt som Volume 2 innehåller precis lika mycket stenhård action som första volymen tar storyn ett stort hopp frammåt.


Monstertomtens betyg:

Nu ska ju inte LOST vara en sådan där evighets-serie som fortsätter i all oändlighet. Det är positivt och ger känslan av att varje avskalat lager på löken låter en komma lite närmare mitten. I säsong två introduceras flera av de passagerare som satt i det kraschade flygplanets bakre del och därmed föll ner på andra sidan ön. Dessutom öppnas äntligen "the Hatch" och Locke börjar mer och mer likna en religiös fanatiker. Denne, samt Sawyer, är fortfarande de stora favoriterna... och Jack är fortfarande det stora hatobjektet. Säsongen slut gjorde att jag och sambon omedelbart kastade oss över säsong 3.

 

Monstertomtens betyg:

Jag har alltid mobbat de som följer LOST eftersom jag tyckt att serien verkade ganska löjlig. Kanske är den löjlig, men tyvärr är jag numera fast. Själva grejen med ett gäng västerlänningar (visst, det finns enstaka undantag) som försöker överleva på en öde ö är ganska ointressant. Däremot är berättarstilen, med åtskilliga tillbakablickar, cliffhangers och planteringar som inte spelas ut förrän en halv säsong har passerat, underbar.

Monstertomtens betyg:

Blame! är en futuristisk manga som kretsar kring den unge mannen Killy och hans färd uppåt i en övergiven stad med minst femtusen våningar. På sin färd möter han otäcka Cyborgs, de vålsamma Authorities och många andra mer eller mindre ovänliga varelser.

Serien är på sina håll ganska rörig, både vad gäller manu och bild. Dock överväger de fantastiska teckningarna de flesta brister och jag ska med nöje gräva djupare i Tzutomu Niheis andra skapelser.


Monstertomtens betyg:

Monstertomtens betyg: