Just nu plöjer jag igenom stora delar av det Witchblade-material som är utgivet. Return of Paradox är en crossover som utspelar sig i en värld som tagen ur Ghost In the Shell. Androiden Nakiko har märkliga drömmar samtidigt som hon jagar en mystisk och brutal mördare. Det visar sig att den uråldriga artefakten Witchblade står i händelsernas centrum.

Det här är en rejäl spinoff. Med det menar jag att serien är riktigt, rktigt bra. Välgjorda teckningar och ett manus som är åtskilligt mer sofistikerat än det man finner ivanliga Witchblade. Ett sant nöje att läsa. Nu letar jag efter de fåtalet utgivna Darkminds-album som Image gett ut. Inte helt lätt att få tag på...


Monstertomtens betyg:

Devil's Reign är en crossover mellan Top Cow och Marvel. Ärkedemonen Mephisto reser till Witchblades värld för att skörda själar men stoppas efter lite komplikationer av Wolverine, Ghost Rider, Silver Surfer och några till. Crossovers brukar generellt sett inte vara särskilt lyckade och det här är inget undantag. Manuset är rörigt och osammanhängande och helhetskänslan är en väldigt själlös produkt tillverkad för att tjäna pengar. Den lilla humor som finns bygger enbart på klichéer.


Monstertomtens betyg:

Slagfältet under antiken behandlar utförligt den militärtekniska utvecklingen från årtusendena före Kristi födelse och fram till och med Romarrikets fall. Utförliga texter blandas medåtskilliga teckningar, målningar och kartor för att illustrera taktiker, strategier och tekniker. Boken får därigenom en otrolig "appeal" som kanske ställer högre krav på innehållet än vad som egentligen erbjuds.

Exakt var den felande länken återfinns är svårt att avgöra, men ett torftigt språk, felplacerade eller felciterade bilder, skiftningar mellan oerhört simpelt till extremt svårt språk och en uppsjö av upprepningar drar ner betyget rejält. Dessutom, vilket den svenska översättningens militärhistoriska granskare påpekar, tar sig författarna även väldigt stora friheter vad gäller tilkningen av historiska källor. Slagfältet under antiken är intressant men av ack så låg kvalitet vid en närmare granskning.


Monstertomtens betyg:

Den grafiska novellen 30 Days of Night har gett upphov till en stor mängd spinoffs som alla bygger vidare på Barrow-vampyrernas koncept. Tyvärr väljer man dessutom att fortsätta med en tradition av urusla teckningar. När detta vidare kombineras med mer eller mindre mediokra manus blir resultatet katastrofalt. Korta historier som Eben and Stella, Red Snow och Spreading the Disease är helt okej men resten är rent ut sagt skit. Vill man ha vampyrer och skräck finns det sannolikt mycket bättre alternativ. Undantaget är dock omslagen, vilka generellt sätt är ruskigt snygga.


Monstertomtens (samlade) betyg:

Självklart var jag ju tvungen att se filmatiseringen av 30 Days of Night, denna läsvärda grafiska roman. I huvudrollen ser vi tvålfagre (eller kanske inte ändå?) Josh Hartnett som verkligen inte passar i rollen som sheriff i en avlägsen amerikansk håla. Seriemanuset följs knappast vilket förvandlar filmen från en intressant och annorlunda skräckis till det otroligt uttjatade "vi stänger in oss och undviker zombisarna men dödas en efter en ändå och frågan är bara vem som står på tur". Inte ens upplösningen, vilken är rejält klipsk i serien, når här hela vägen fram. Kanske har man fått förenkla manuset för att nå den obildade amerikanska majoriteten, men förmodligen handlar det bara om usla manusförfattare och kassa producenter. Tråkigtär det i alla fall, att det skulle bli så här.


Monstertomtens betyg:

Den kultförklarade och prisbelönta serien 30 Days of Night har äntligen landat hemma hos mig och jag vet inte riktigt vad jag ska tycka. Detär en fatastiskt stilren och enkel historia om en grupp vampyrer som överfaller staden Barrow i norra Alaska. Faktum är att Steve Niles manus definitivt förtjänar stora delar av det beröm som ges serien. Ben Templesmiths teckningar håller dock en helt annan och otroligt mycket lägre kvalitet. Visst kan jag tycka att Photoshop och bildmanipulation kan vara häftigt, men det här tar priset. Emellanåt lyfter de oerhört simpla bilderna berättelsens raka spår men för det mesta blir jag bara frustrerad över att jag inte fattar vad man ser på sidorna. Enda undantaget, och då är det faktiskt ett JÄTTESTORT undantag, är vampyrerna, som är porträtterade på ett otäckt och brutalt sätt. Allt som allt lämnar jag alltså denna klassiker med någorlunda förnöjt sinne.




Monstertomtens betyg:

Så har slutet kommit...  och det känns jävligt underligt. Ingen mer Roland. Ingen mer Jake, Susanna, Eddie eller Oy. Tja det är ju inte riktigt sant med tanke på att jag är i full färd med att läsa serieversionen och en filmatisering av The Dark Tower ligger någonstans i en avlägsen framtid. Men ändå. Det känns minst sagt ensamt.

Denna sjunde och sista installation i Dar  Tower-serien uppfyller sannerligen alla de förväntningar som byggts upp under den långa resan. Eftersom jag inte ska avslöja någonting kan jag bara skriva att det här är en fullvärdig och imponerande avslutning på en serie som är en av historiens mest intuitiva och imponerande verk. Tycka vad man vill om Stephen King, men The Dark Tower är briljant.

Monstertomtens betyg:

Jag har länge velat se Danny Boyles The Beach men antar att jag på sätt och vis undvikit den också. Det här var ju en av de rullar som gjorde Leonardo DiCaprio till den flickidol han var under en tid. Något som för mig betyder att en sådan film bör undvikas.

Men men, Danny Boyle-suget fick mig ändå att knäppa på TV:n när The Beach gick häromveckan. Och visst blev jag glatt överaskad av att direkt se en skrikande Robert Carlyle. Med andra ord var jag fast.

Filmen handlar om några båtluffare i Thailand som får höra om en mytomspunnen strand med perfekt sand och inga bekymmer. De ger sig ut på jakt efter den men man kan väl säga att de får mer än de någonsin räknat med under sin färd.

Filmen handlar både om den mäsnkliga naturen men på ett förutspående sätt även om dagens övervakningssamhälle. Vad är priset för lycka och säkerhet egentligen? Tankarna bakom filmen känns ofta djupare än själva skådespelet.


Monstertomtens betyg: