En av mina stora favoritregissörer är dansken Lars von Trier. Länge stod hans Breaking the Waves som min favoritfilm nummer ett. Mitt första möte med denna märkliga man var genom TV-serien Riket. I åtta dryga timmen långa avsnitt, fyra i var sässong, får vi följa livet på det förbannade Rigshospitalet i Köpenhamn. Ett sjukhus som bär på fler mörka hemligheter än Charles Manson.

Mängder av underbara och intressanta personporträtt bollas mellan intrigerna. Vi har simulanten och spiritisten fru Drusse och hennes son, vaktmästaren Bulder. Där finns klinikchefen på neurologiska, dr Moosegaard och hans moraliskt förvridna son Mogge, samt dennes kamrater varav en inte klarar av att se blod och den andra tävlingskör ambulanser mitt i natten. Bland läkarna finns cancerforskaren Bondo, den smått kriminelle Krogshöj och självklart den svenske skitstöveln Helmer, underbart spelad av Ernst-Hugo Järegård.

... och det är bara ett smakprov. Därtill kommer spöken, demoner, patienter, ministrar, djävulsdyrkare, lik och mycket mycket annat. Riket är bland det bästa som gjorts för TV. Fyra monstertomtar till detta mästerverks som tål att ses om många gånger för att reda ut alla små lösa trådar.