I Stjärnornas barn (eller L'enfantes des étoiles som albumet heter på orginalspråk) följer vi med Thorgal som ung. Tre korta berättelser förklarar tillsammans mer om den unge krigarens härkomst än vad de tidigare sex albumen gjort tillsammans.

Först ser vi Thorgal i jakt på en gud i en nedbränd skog. Det visar sig att denna "gud" vet precis vem Thorgal är och har makalösa syner att visa honom. Denna del har tidigare publicerats två gånger i svensk press: dels i Fantomen #2, 1998 under namnet Amuletten och dels i den kortvariga tidningen 2000+ som Talismanen.

Sedan får vi segla med Leif Haraldson över stormiga hav. Vi får också veta något so antytts tidigare, nämligen hur Thorgal Aegirson fick sitt namn. Publicerades i Fantomen #25, 1995 som Det fördömda drakskeppet.

Slutligen bjuds vi på en riktig saga. Dvärgakunden har spelat bort sitt namn till Nidhugg och för att få tillbaka det måste han ge ormen ett smycke av en metall som inte finns. Det låter omöjligt, men en ung Thorgal kommer till oväntad undsättning. Avsnittet publicerades i Fantomen #1, 1998, då under namnet Metallen som inte fanns.

Liknande berättelser, de om stora hjältar som unga, brukar bli löjliga och alltför barnsliga. Som om det helt plötsligt riktar sig till en yngre läsarkrets bara för att huvudpersonen råkar vara yngre. Så är inte fallet i Stjänornas barn. Jean van Hamme, manusförfattaren, och Gregorz Rosinski, tecknaren, lyckas hålla den mörka och sagolika stämningen trots de annorlunda och korta historierna.


Monstertomtens betyg:

La Chute de Brek Zarith heter denna fantastiska historia i orginal. Detta är första gången Jean van Hamme och Gregorz Rosinski tillsammans visar vad de verkligen går för (det är dessutom just detta album som fick upp mina ögon för Thorgal då det publicerades i Fantomen #21 och #22 1997).

Historien inleds med en fängslande bild på ett enormt slott. Härskaren över slottet Brek Zarith, en man som bär amnet Shardar, står och diskuterar med en av sina baroner. Baronen har nämligen på sig ett par nybyggda mekaniska vingar och med löften om att bli den första flygande människan sedan Daedalus och Ikaros kastar han sig över ett stup. Eftersom vingarna inte fungerar störtar han mot en säker död, tätt följd av vetenskapsmannen som uppfunnit dem.

I Brek Zarith finns även den sköna Aaricia och Thorgals son Jolan. Äntligen möts många av de historier som tidigare album byggt fram till. Galathorn, flyktingen i Den svarta galären, leder en här mot slottet samtidigt som vikingakonungen Jorund närmar sig från havet, lockad av de beryktade skatterna. Dessutom visar det sig att Shardar tycks veta någonting om Jolan, något som har med Thorgals mystiska härkomst att göra. Eftersom den onde härskarens planer går om intet får man aldrig riktigt reda på hur, men tanken var att Shardar skulle använda Jolan för att erövra hela världen. Det bådar för goda uppföljare.


Monstertomtens betyg:

Efter att ha förlorat Aaricia har Thorgal gått i barndom. Den enda som bryr sig om honom är Shanaia, den unga kvinnan som är orsaken till hans elände. En dag anländer en mystisk gammal man till slummen där de två olyckskorpana håller till. Han menar att det finns ett sätt för Thorgal att återfå sin älskade. Men då måste han resa... bortom skuggorna.

Berättelserna om Thorgal använder sig aldrig av schabloner eller väntade slut. Bortom skuggorna är dessutom en av de mer utflippade av historierna. Tyvärr känns den även lite väl konstig. Teckningarna går inte att klaga på, även om just denna typ av äventyr inte är Gregorz Rosinskis starkaste sida.




Monstertomtens betyg:

Den svarta galären är den fjärde serien om Thorgal. Albumet är det första som går på någon form av rutin, vilket tyvärr sänker betyget något. Man får väl anta att detta är ett problem som är oundvikligt i serier av denna typ och faktum är att Jean van Hamme och Gregorz Rosinski är ursäktade. La galére noir, som serien heter på franska, är nämligen inte lika fristående som de tidigare albumen. Istället fungerar den som en språngbräda till nya och mörkare äventyr.

Thorgal och Aaricia har slagit sig ner långt från det våldsamma norden och blivit ett med en liten bondeby. Men idyllen varar bara tills en stor svart galär anländer, föranledd av en rymling och fem beväpnade ryttare. Thorgal, som alrig riktigt vant sig vid det lugna livet, kan omöjligen hållas utanför de stora händelser som sveper genom byn.

Monstertomtens betyg:

Thorgal och Aaricia lämnar nordens vikingar för att söka ett gemensamt hem. Någonstans i de vilda skogarna möter de dvärgen Jadawin som bjuder dem till fest i riket Aran. Precis som i de två tidigare albumen är det Aaricia som orsakar de problem som uppstår när hon ofrivilligt utses till kungarikets drotning. Nu måste Thorgal vinna henne åter och möta De Välvilligas sanna former.

I Les trois Vieillards du Pays d'Aran, vars svenska titel är Magikerna från Aran, överväldigar av Jean van Hamme och Gregorz Rosinski läsaren med vackra illustrationer och en historia med mer än en överraskande vändning. Man blir nästan förvånad över hur mycket de lyckas klämma in på några magra fyrtio sidor. Underbar läsning är det i alla fall.

Monstertomtens betyg:

1995 började svenska Fantomen även publicera en fantasy serie kallad Thorgal som utfyllnad. Orginalet utkom redan 1980 i Belgien och i Sverige blev snart mycket populär. Begaren Jean van Hamme skriver manus till den polska tecknaren Gregorz Rosinski och tillsammans har skapat en fantastisk alternativ bronsåldersvärld där vikingar och fornnordisk mytologi står i centrum och där fantasyns alla element blandas med vackra teckningar och en hel del oväntade och ovanliga vändningar.

Första albumet heter La Magicienne Trahie, Trollkvinnans hämnd. Här möter vi för första gången hjälten Thorgal Aegirson. Han är dömd till döden av vikingahövdingen Gandalf den Galne för sin otillåtna kärlek till dennes dotter Aricia. Thorgal frigörs av trollkvinnan Slive och tvingas tjäna henne i ett år. Ett år som ska ge dem båda hämnd.

I orginalutgåvan innehåller albumet La Magicienne Trahie även en kort frstående berättelse som på svenska döpts till Nästan Paradiset. Det är en sorglig historia om hur Thorgal faller genom en glaciärspricka. Under isen möter han tre unga kvinnor, Ingrid, Ragnhild och Skadie och vad som tycks vara en paradisisk tillvaro. Som titeln avslöjar är allt dock inte som det verkar.

Det här är två underbara och fantasieggande historier. Tecknarstilen är fortfarande lite tafflig, men den enorma skicklighet och känsla för detaljer som Rosinski så småningom uppvisar är redan märkbar.


Monstertomtens betyg: