Jag har bestämt mig för att ge mig i kast med Stephen King en gång för alla. Och vilken novell är bättre att inleda ett sådant förhållande med än med Carrie, Kings första bok och stora genombrott.

Det förvånar mig faktiskt lite hur mycket jag njuter av den brutala enkelheten i Kings språk. Tyvärr ser jag hela tiden scener från filmen för min inre syn, vilket ibland tar bort lite av magin, men ändå fångar Carries fruktansvärda litterära öde mig. Det är med andra ord 200 sidor som jag gärna rekomenderar.

Monstertomtens betyg: