Prins Ashitaka är påväg hem till sin by då en enorm varelse av bubblande ondskefulla larver överfaller honom. Trots att han bekämpar demonen, som visar sig vara en korrumperad skogsande, får han en förbannelse kastad över sig. Detta blir början på ett äventyr där människans girighet ställs i konflikt djurens och naturens väl. Frågan är bara vem det är som egentligen är ond och god.


Det har blivit en hel del anime på sistone och framförallt en hel del Studio Ghibli. Princess Mononoke är nog en av de vackraste och mest engegerande tecknade filmer jag någonsin sett. Inte undra på att det blivit en av Hayao Miyazakis mest berömda verk. Ingenting är svart eller vitt i den här berättelsen och klimaxet är ett av de bästa någonsin på film... alla genrer.




Monstertomtens betyg:

Nu råkar jag vara inne i en rejäl Stephen King-period, vilket för med sig en hel del bra och en hel del dåligt. The Mist, som är baserad på en kortnovell av King, hamnar väl kanske på den nedre delen av skalan. Storyn är att en mystisk dimma, framkallad av ett misslyckat militärt experiment, drar in över en liten amerikansk stad. Dimman är en port till en alternativ dimension och en stor mängd spindellinande monster i olika storlekar slipper ut och terroriserar landsbyggden i allmänhet och en samling omaka människor fångade i ett snabbköp i synnerhet. Känns det igen? Ja, och det är nog bristen på nytänkande som egentligen är det största problemet. Det är bra skådisar, spännande psykologi och häftiga monster. Men det är inget nytt. Tyvärr. Å andra sidan är det ganska underhållande och välgjort, så ingen skada skedd.


Monstertomtens betyg:

Jag älskar verkligen C.S. Lewis böcker om Narnia. Det är inte heller länge sedan jag läste dem alla för att färska upp goda minnen. Självklart glädjer jag mig även åt att böckerna nu filmatiseras, även om det inte görs på just det sättet jag skulle önska.

Prins Caspian är den av böckerna som är mest intetsägande. Storyn är ganska obefintlig då de fyra barnen från Häxan och Lejonet återvänder till Narnia. Tusentals år har gått och de magiska varelserna har trängts undan av människosläktet. Tillsammans med den unge prinsen Caspian tar det gamla Narnia upp kampen. Originalboken handlar framförallt om hur det krävs tro för att mirakel ska ske. Denna liknelse vid kristen tro är något nedtonad till förmån för ganska mediokra strider (hur i helvete lyckas man forsla trebuchéter genom tät skog och varför?). Det är absolut en film man kan se för att fördriva tiden, men inte mycket mer än så. Då ser jag mer fram emot filmatiseringen av min favoritbok Kung Caspian och skeppet Gryningen som är nästa i ordningen.


Monstertomtens betyg:

Min granne Totoro är en av Hayao Miyazakis äldre filmer (från 1988) som tack vare Spirited Away nått popularitet även i väst. Filmen handlar om systrarna Satsuki och Mei som flyttar till ett nytt hus på landet. Det visar sig dock att mystiska saker försigår i husets mörkaste hörn. Och högt uppe i det stora trädet intill bor den märklige Totoro. Det här är en underbar film att verkligen mysa till för både vuxna och barn. Må vara att historien som berättas egentligen är ganska tunn. Men det spelar ingen roll när man möter vindandar, kattbussar och nästan osynliga små nötplockare.

Monstertomtens betyg:

Ingen mindre än Yodas fader Frank Oz har regisserat den här smått knasiga engelska komedin. En familjefar ska begravas men redan då begravningsbyrån tar med sig fel lik börjar saker gå fel. Man råkar ut för LSD-knarkande galningar, arga gubbar med diarré, homosexuella dvärgar, en stressad präst, kärlek, irritation och en hel del annat.En rolig, men emellanåt lite väl utflippad, kommedi. Kul att se både Alan Tyduk och Peter Dinklage.


Monstertomtens betyg:

Filmens regissör, Goro Miyazaki, är son till anime-gurun Hiyao Miyazaki (som står bakom bland andra Spirited away och Det levande slottet). Nu har jag inte läst Ursula K. LeGuinns böcker om Earthsea, vilka filmen är baserad på, och kanske är det en av anledningarna till att jag känner mig oerhört splittrad rörande Gedo senki. Negativt är ett långsamt tempo och en jävligt förvirrande story. Positivt å andra sidan är en otroligt vacker film med en fantastisk slutstrid högt uppe i en borg som sten för sten faller sönder.

Ja, ja, det är inte två bortkastade timmar direkt, men helt plötsligt känner jag ett starkt sug för att se riktigt bra anime istället. Det var längesedan jag såg Ninja scroll. Kanske på tiden att friska upp minnet lite...

Hur som helst har Gedo senki ett otroligt vackert omslag.


Monstertomtens betyg:

Filmatiseringen av denna fantastiska bok är gjord av Tomas Alfredsson, en annars i min mening ganska menlös regissör. Men i Låt den rätte komma in lyckas han dels fånga det magiska i att en lite flicka i blackeberg är en vampyr och dels, vilket är det mest berömvärda, alla de små detaljer som gör att man verkligen dras med tillbaka till 80-talet. Det här är något av det bästa som gjorts inom svensk film (de taskigt animerade katterna till trots) och jag hoppas för guds skull att Tomas Alfredsson även regisserar John Ajvide Lindqvists Människohamn, vilket det har pratats om.

Monstertomtens betyg:

Monstertomtens betyg:

Efter att ha hört flera vänner tala sig varma om Stephen Kings böcker om The Dark Tower kände jag mig ruskigt sugen på att läsa dem. The Gunslinger är den första delen av sju och placerar läsaren i en värld som har "moved on". Civilisationen ligger iruiner och en ensam revolverman korsar öken i jakt på "the Man in Black".

Nu får jag väl erkänna att jag blev lite besviken. The Gunslinger är en ganska knepig bok med mycket macho-attityd men väldigt få svar. Jag hoppas och tror på seriens fortsättning, men, och det trodde jag inte jag någonsin skulle säga i negativ bemärkelse, The Gunslinger är helt enkelt ganska konstig.

Monstertomtens betyg:

En film med både Robert De Niro och Al Pacino borde ju bli rekordbra (som HEAT). Tyvärr är inte Righteous Kill bra på något sätt. Det är en medioker polisthriller med en enda ganska slarvig twist ni manus. För att man inte ska räkna ut hela storyn direkt är filmen dessutom ihopklippt på ett märkligt, nästan hysteriskt vis. Tradigt när två giganter skjuts i sank på det här sättet. Jaja, det är så det går när en producent plötsligt vill börja regissera.

Monstertomtens betyg: