Twilight

Jag har sett min beskärda del vampyrfilmer. Ja, man skulle kunna säga att jag är lite småförtjust i just vampyrer ... utan att överdriva saken för det. Twiligt är baserad på Stephenie Meyers bok, vilken är den första i en serie om fyra. Med andra ord kommer det även fler filmer.

Twiligt handlar om den nyinflyttade tonåringen Bella. Till en början känns filmen som vilken high-schoool-skräckis som helst, men där bedrar man sig. Med riktigt bra skådisar och en stor portion humor skapas en skrämmande men behaglig verklighet där vampyrer känns som ett naturligt inslag. Det är sällan speciellt skrämmande. Däremot är det  facinerande att se dessa övernatuliga varelser spela baseboll eller laga mat.

Jag ser med spänning fram emot nästa film ... eller så får man kanske plocka upp böckerna? Jag är nämligen fruktansvärt nyfiken på om indianerna i reservatet är varulvar.

Monstertomtens betyg:

10 000 BC

Roland Emmerich har gjort en drös goa filmer, bland andra Independence Day, Universal Soldier och Stargate. Men med 10 000 BC kör han huvudet rätt in i väggen ... om och om igen. Historien utspelar sig 10 000 år före Kristi födelse (antar jag). Man följer mammutjägaren D'Leh i sin jakt på kvinnan han älskar. Denna jakt tar honom till äkta negerland där tar han, som den vite man han är, kommando och leder folken i strid mot en diktatorisk häskare/gud från Atlantis/stjärnorna.

Värst är inte storyn, den är faktiskt helt okej. Men sceneriet och rekvisitan är så att man vill kräkas. Det är tramsigt, fult och totalt ogenomtänkt. Konstiga rustningar, märkliga blandningar av etniska grupper och dessutom en hel del smitt järn, stigbyglar och annat tjaffs som inte började användas förrän många tusen år senare.

Ja ja, det går väl att förbise om man verkligen anstränger sig. Poängen är att det är en riktigt värdelös film med okarismatiska skådisar och trista actionscener.


Monstertomtens betyg:

The Happening

Tänk dig skräcken om folk runt omkring dig helt plötsligt började att dö. Inte för att otäcka rymdvarelser invaderar eller för att det blir krig. Inte ens på grund av någon sjukdom eller biologiskt vapen. Nej, det värsta är nämligen att alla helt enkelt börjar ta livet av sig, en efter en.

M. Night Shyamalan gör kvalitetsfilm med en twist. The Happening gör mig inte besviken, även om det inte är en av regissörens bästa skapelser. Filmens första timme är underbar suspens men tyvärr planar det ut något mot slutet, vilket i min mening blir lite väl tråkigt. Dock gör Shyamalan en klockren cameo som en man i andra änden på en telefon, det vill säga helt osynligt.

Monstertomtens betyg:

The Metabarons


Som genom en slump hittade jag några bilder gjorda av Juan Gimenez på nätet och steget var inte långt till att ta reda på vad han mer hade gjort. The Metabarons är en serie i 17 delar som berättar historien om de fem metabaronerna och deras kamp för att gång på gång rädda universum. Ursprungligen var det Moebius som tillsammans med Alejandro Jodorowsky som skapade själva Metabaron-karaktären, men i dessa serier har Gimenez tagit över tecknarrollen.

Historien kan man väl tycka vad man vill om. Det är space-opera på hög nivå och ofta gnska tramsig. Men det som gör The Metabarons läsvärt är Gimenez fantastiska teckningar. Han har ett öga för detaljer som fungerar perfekt i sci-fi.

Monstertomtens betyg:



El Orfanato


Jag hade inte hört särskilt mycket om den spanska skräckfilmen El Orfanato, men hade ändå ganska höga förväntningar. Flera priser och en presentation av Guilermo del Torro gjorde väl sitt.

Tyvärr blev jag därmed lite besviken. El Orfanato är ingen dålig film. Den är vacker och stundtals skrämmande. Men storyn är ganska tunn och de få överraskningar den nyttjar klurar man ut i förväg. Tyvärr blir det hela fint att titta på men samtidigt ganska tråkigt. Dessutom lånar man helt enkelt av gamla skräck-klichéer på ett sätt som gör att ingenting egentligen känns nyskapande. Där finns det mystiska huset, ett barn med en läskig mask och en knstig gammal kvinna som smyger omkring.

Monstertomtens betyg:

Spiderman 3

Snacka om att man blev fruktansvärt sugen på Spiderman 3 när det uppdagades att allas vår favorit Venom skulle vara med, Nu är jag inget stort fan av Spiderman som serie, men de två tidigare filmerna var ju i alla fall helt okej. Problemet är att Sam Raimi försöker klämma in så fruktansvärt mycket i en enda kort (ja, förhållandevis kort)  film. Hade man strukit Sandman, plockat bort kärleksproblemen och skrotat Harry Osbournes konstiga förvandling vore det väl. Istället skulle filmen handlat om den svarta Spindelmannen och om Venom. Genom detta hade den fått en mer fokuserad handling, vilket verkligen behövs.

Monstertomtens betyg:

Maragret Weis & Tracy Hickman - Elven Star


Elven Star är andra delen i The Death Gate Cycle. Historien förs nu till eldens värld, Pryon. Det är en märklig värld av djupa djungler där alver, människor och dvärgar hemsöks av mystiska titaner vars enda syfte tycks vara att utplåna allt liv. Legenderna talar dock om hur det bland stjärnorna finns ett paradis. Haplow som anländer för att så split inser dock snart att han tagit sig vatten över huvudet.

Tyvärr börjar verkligen Deth Gate Cycle spåra ur. Framförallt figurerar en allsmäktig trollkarl som går under namnet Zifnab och hela tiden slänger sig med referenser till både Dungeons and Dragons och Sagan om ringen. I min mening förstörs hela illusionen på grund av liknande litterära drag. Usch.

Monstetomtens betyg:

Margaret Weis & Tracy Hickman - Dragon Wing

Margaret Weis och Tracy Hickman är rollspelsduon som lade grunden för serien om Dragonlance. Dragon Wing är första boken i serien The Death Gate Cycle. I denna första svindlande roman tas vi med till Arianus, en värld där luftens element regerar. Alver och människor kämpar eviga krig om de fåtalet flygand öar som finns. Från drakar och flygande skepp slåss de även om det lilla vatten som finns. Lång nere under dem lever dvärgarna i sin stora och heliga maskin, the Kicksywincy. Till denna magiska värld anländer Haplow, en agent för Lord of the Nexus, för att sprida kaos och slutligen ta med sig en lättmanipulerad varelse tillbaka till sin hämndlystne herre.

Fantasispelet i denna första roman är underbart. På många sätt liknar den därför Tad Williams Otherland. Nu får vi bara hoppas att serien fortsätter i samma stil. Jag har nämligen en känsla av att det kan spåra ur rejält. Intressant är även att boken har samma omslagsbild som Alvboken till rollspelet EON.

Monstertomtens betyg:

Bridge to Terabithia


Från "Teamet bakom Narnia" kommer här en ny fantasifilm baserad på en "älskad bok". Jag är sedan många många år tillbaka ett stort fan av C S Lewis och även om nyfilmatiseringarna inte riktigt hålelr den kvalitet jag hoppats på är de i alla fall njutbara. Road to Terabithia är en långdragen kärlekshistoria mellan en spattig tjej som klär sig kontigt och en förbaskat tåkig pojke. Tillsammans fantiserar de ihop några specialeffekter och sedan dör hon.

Hepp...

Det är väl som så att jag helt enkelt har blivit för gammal. Men fy, vilken tråkig film. Jag satt bara och väntade på alla fantastiska landskap och äventyr. Men de kom aldrig.Se hellre gamla goda Den oändliga historien och lämna sådan här skitfilm i soptunnan där den hör hemma.

Monstertomtens betyg:

3:10 to Yuma



3:10 to Yuma är en nyinspelning av en gammal västern från 50-talet. Och det märks verkligen att regissören James Mangold tjuvkikat på de äldre filmernas enkelhet. Storyn är så simpel den bara kan vara. Bonden Dan Evans (Christian Bale) ska ta den ökända brottslingen Ben Wade (Russel Crowe) till fångtransporten som avgår tio över tre från Yuma. Utöver detta slänger man sig hejvillt med pistoldueller, hästjakter och en hel del småskumma karaktärer. Men det är en välgjord och uppfriskande tilkning av en gammal gengre... även om man egentligen snarast återgått till ursprunget.

Monstertomtens betyg:

Them

Them (eller Ils som den heter i original) berättar den "sanna" historien om hur Clémentine (Olivia Bonamy) och Lucas (Michaël Cohen), en lärarinna och en författare, som nyligen flyttat till Rumänien börjar uppleva mystiska ljus och ljud utanför sitt enorma hus på landsbyggden. Snart förvandlas deras egen bostad till en fälla och de barrikaderar sig mot vad det än är som vill åt dem.

Det är inte ofta jag känner panik eller rädsla när jag ser en film, men Ils lyckas verkligen frammana detta. Tyvärr är den samtidigt aldeles för kort. Bara ungefär en timme och femton minuter. En något mer utvecklad historia och eventuellt ett långsammare tempo hade tjänat filmen väl.

Dock är det verkligen en färsk fläkt för de som tröttnat på amerikansk skräck och inte riktigt förstår sig på (eller känner för) den asiatiska markanaden. Tilläggas bör det att de två regissörerna/manusförfattarna David Moreau och Xavier Palud efter denna film gjorde den amerikanska versionen av The Eye, en mindre lyckad film med andra ord.

Monstertomtens betyg:

RSS 2.0