Åtalet lades ner.

När man läser Hergés andra album, vilket ursprungligen precis som Tintin i Sovjet publicerades i korta avsnitt i den belgiska tidningen Le Petite Vingtitmé, är serien med dagens moraliska mått och värderingar (de vi hoppas att de flesta har) fruktansvärd. Men precis som både översättaren Björn Wahlberg och förlaget Bonier Carlsen säger ska Tintin i Congo inte ses som en saga för barn utan snarare som ett tidsdokument.

Det är också så jag ser den. Den debatt som pågick i sommras finner finner jag på sätt och vis löjeväckande. Hergé är en av tidernas största och viktigaste serieskapare. Att utelämna delar av hans verk för att de inte är passande för barn vore rent ut sagt dumt. Hergé har själv påpekat att han aldrig var ute och reste. Han var aldrig i Congo, och den rasism han illustrerar är byggd på de källor och den kultur som fanns i Belgien, och hela västvärlden för den delen, under den här tiden. Dessutom borde "vuxna" kanske snart inse att serier inte bara är för barn. Alla serier som beställs till biblioteken borde kanske inte vara tillgängliga för de yngsta?

Tillslut måste det ändå sägas att Tintin i Congo varken ska eller kan läsas som annat än ovannämnda tidsdokument, eftersom serien håller en generellt låg kvalitet. För skolbiblotekarier och julklappsjagande finns det åtskilligt fler bra serier. Men för den som är intresserad av europeisk och imperialistisk kultur under mellankrigstiden är den en andrahandskälla så god som någon. Således blir serien även svår att recensera. Den är intressant. Oerhört intressant. Men då jag recenserar serier och inte historiska källor bedömmer jag den utefter just detta.