Lost Planet: Extreme Condition

Jag börjar med att få det tråkiga ur världen: Lost Planet: Extreme Condition är ett spel med en totalt förvirrande story och en halvtaskig 3:rd person shooter. Betyget sänks därmed rejält. Så nu var det sagt.

Däremot har spelet två element som gör det värt att spela igenom. Du får kontrollera en mängd underbara mechs, kallade Vital Suits, och du får slåss mot enorma, jag menar ENORMA, monster. Det här är ett spel som är så snygg att alla bristerna emellanåt går att förbise. Till och med slutstriden är krånglig och menlös... men snygg som tusan.


Monstertomtens betyg:

Assassins Creed

Jag är ett stor fan av Prince of Persia-spelen och kände på mig att Assassins Creed skulle ge samma upphetsande känsla av fart och fara. När det kommer till just detta är jag inte besviken. Assassins Creed har snabba scener, vackra miljöer och långa jakter över hustak och borgmurar.

Assassins Creed följer Altair (den Flygande, som en arabisk vän till mig lät översätta) en medlem av den medeltida Assassiner-orden på sina uppdrag i flera av det Heliga Landets städer, så som Akra, Jerusalem och Damaskus. Trots det bländande visuella fölorar spelet dock på en historia som är allt annat än engegerande. Man föröker skapa en känsla av intriger och dubbelspel men det blir bara platt och ibland obegriplig. Dessutom är flera av sidouppdragen så märklig konstruerade att illusionen av en verklig värld helt faller i bitar. Dessutom blir det emellanåt ganska repetitivt.

På det hela taget är Assassins Creed ett bra spel. Upplevelsen av att rusa genom proppfulla gator i jakt på nästa offer eller att klättra upp i det högsta kyrktornet bara för att störtdyka ner i en höstack är underbar. Bristerna i storyn går att förbise och jag tänker inom kor ta mig an den första av två uppföljare.


Monstertomtens betyg:


Nephilim

Nephilim
är ett rollspel jag hört talas om i många år. Det ges ut av Chaosium, männen och kvinnorna bakom tidernas bästa rollspel Call of Cuthulhu.


Grundtanken i Nephilim är ett ockult rollspel med mycket magi och hemligheter. Rollpersonerna är uråldriga  magiska varelser som inkarnerar i människor och helt tar över deras kroppar och kunskaper. Samtidigt som dessa odödliga halvgudar strävar efter Agharta, en typ av himmelrike elelr nirvana, jagas de av en uppsjö ockult intresserade människor organiserade i hemliga sällskap.


Det finns stora likheter med White Wolfs olika rollspel men Chaosium framför det med ett radikalt annorlunda regelsystem. Jag har alltid älskat Call of Cuhtulhus enkla regelsystem och Nephilim känns därmed väldigt bekvämt. Nu ska jag titta närmare på några av modulerna och såsmåningom spelleda några äventyr.


Monstertomtens betyg:


RSS 2.0