Jag har aldrig varit speciellt förtjust i deckare så när jag och min sambo fick Stieg Larssons två första böcker, Män som hatar kvinnor och Flickan som lekte med elden vill jag inte påstå att jag hoppade högt av lycka. Ändå hamnade jag där till slut. I läsfåtöljen med den första boken i den så kallade Millenium-trilogin.

Män som hatar kvinnor handlar om Mikael Blomkvist, en ekonomireporter som inte drar sig för att sätta dit skurkarna i de fina salongerna och samtidigt ge en känga åt sina kolleger. När han döms för förtal börjar världen dock krackelera och utan att egentligen veta riktigt varför åtar han sig ett märkligt uppdrag: Att finna ut vad som hände den försvunna Harriet Vanger sommaren 1966.

Till sin hjälp får han bland andra researchern Elisabeth Salander, en associal ung dam med väldigt speciella talanger. Tillsammans uppdagar de något som var mycket värre än någon i den förmögna Vanger-familjen någonsin kunde tänka sig.

Män som hatar kvinnor är absolut läsvärd. Den är mjuk och lättsmält med levande personporträtt och trovärdiga skildringar. Men ibland känns den också lite väl lång och under det tekniska mumbo-jumbot gömmer sig ofta simplare resonemang än vad författaren nog vill kännas vid.


Monstertomtens betyg: