The End of Evangelion

De två sista avsnitten av Neon Genesis Evangelion gjorde många besvikna. Jag kan inte påstå att jag egentligen fullständigt förstått NGE:s olika filmversioner, men kan ändå konstatera det som så många andra gjort, att The End of Evangelion som kom 1998 är ett måste för att förstå TV-serien. Denna är dock den andra långfilmen i NGE-universat, föregången av Evangelion: Death and Rebirth, en film som egentligen bara återberättar tv-serien och dessutom repeterar sig i The End of Evangelion.

Tillsammans utgör de två filmerna duon som kallas Revival of Evangelion. Var och en är de uppdelade i två avsnitt med separata namn. Krångligt, men så är det.

Mycket tyder på att The End of Evangelion visar de fysiska aspekterna av de psykologiska skeendena i tv-seriens avsnitt 25 och 26. NERV tycks vara färdiga med sin uppgift och man talar bland personalen om att hela organisationen nu kommer läggas ner då alla Angels är besegrade. Dock sätts den slutliga fasen i spel då Gendo Ikari, Shinjis far, spelar SEELE i händerna genom att inleda slutfasen i Human Instrumentality Projekt, en metod för att förena hela mänskligheten i en enda varelse.

En enorm mänsklig armé och nio massproducerade EVA:s anfaller Geodome och samtidigt som Shinji helt avskärmat sig från omvärlden och slutit sig i sin depression måste seriens hjältar slåss mot omöjliga odds. Dessutom visar det sig att Rei Ayanami är vida mycket viktigare än vad som tidigare antytts.

Det hela går mot ett kataklysmiskt avslut ...

... som dock är nästan lika obegripligt som tv-seriens. Att läsa på om vad som verkligen händer är nödvändigt. Jag rekomenderar Wikipedias utförliga redovisnig och diskussion.

Som fristående film är The End of Evangelion värdelös. De fyra tomtarna i betyg tar hänsyn till att filmen faktiskt är en avslutning på en 26 delar lång tv-serie.



Namn:
Kom ihåg mig!
Länk:

Kommentar:

RSS 2.0